Stegeholmshälsan Logga 50x12,5mm

  Vaccinationer 

Influensa

Varje vinter slår influensan till med full kraft. Riskgrupper uppmanas att vaccinera sig, men allt fler fullt friska erbjuds också vaccination genom jobbet.
Utöver personer som tillhör någon av de medicinska riskgrupperna så rekommenderas även de som delar hushåll med någon som ingår i riskgrupperna eftersom man då minskar risken för smittspridning.

Typisk influensa börjar plötsligt. Man fryser och känner sig febrig och sjuk efter att ha varit alldeles pigg någon timme innan. Det värker i alla muskler och gör till och med ont när man rör ögonen. Det som bäst skiljer influensa från andra virusinfektioner är kanske det plötsliga insjuknandet, och att man mår rejält dåligt.

Influensavaccin
Det effektivaste sättet att undvika influensa är att vaccinera sig. Till skillnad från andra vaccinationer varar effekten av influensavaccinet bara under en säsong, så därför måste man vaccinera sig varje år. Om man däremot insjuknar i influensa, brukar risken för att man ska smittas under de närmast följande åren minska.

Det är på hösten, innan säsongen börjar, man bör vaccinera sig. Det tar en till två veckor innan man får ett bra skydd av vaccinet. De senaste åren har influensautbrotten börjat på allvar först i januari och nått sin topp i februari och mars. November och december är bra vaccinationsmånader.

Inga belägg för att influensa stärker immunsystemet
Ibland hör man att det skulle vara nyttigt och utvecklande på lång sikt att vara sjuk i influensa, och att man därför ska låta bli att vaccinera sig, men det finns det enligt Smittskyddsinstitutet inga vetenskapliga belägg för. Det finns inte heller belägg för att immunsystemet blir positivt stimulerat av infektionssjukdomar. Enligt Smittskyddsinstitutet finns det heller inte några negativa effekter av att vaccinera sig år efter år.
Drop-In
Influensavaccinering


ons 6 dec 14:30-15:30
tis 19 dec 07:30-09:00
Riskgrupper
  • personer 65 år och äldre
  • gravida efter vecka 16
  • vuxna och barn över 6 månader med följande tillstånd:
    • kronisk hjärtsjukdom
    • kronisk lungsjukdom som KOL eller svår astma
    • grav övervikt med BMI över 35
    • kronisk lever-eller njursvikt
    • diabetes mellitus
    • nedsatt immunförsvar

TBE-vaccinering

Ang fästingöverförda sjukdomar
Fästingarna sprider sig över landet och ökar fallen av fästingburna infektioner. Fästingarna är vanligast i Stockholms skärgård och Mälardalen, men finns nu också i Södra Sverige, Västsverige, längs Vänern och Vättern och utmed Norrlandskusten ända upp till Umeåtrakten.

Fästingburen encefalit = ( Tick born encephalitis = TBE )
TBE-virus finns i fästingens saliv och spottkörtlar. Den som smittats avTBE-virus vid fästingbett kan efter en till två veckor få influensaliknade symptom. Dessa vara upp till en vecka varefter de flesta blir friska. Hos ca var tredje sprids viruset till hjärna och hjärnhinnor. Man återinsjuknar då med hög feber, svår huvudvärk, nackstyvhet, kräkningar och yrsel.
2013 anmäldes 209 TBE-fall till Smittskyddsinstituet. Nästan hälften av fallen anmäldes från Stockholms län men många sjuka personer rapporterades även från Södermanland, Uppsala, Västra Götaland och Östra Götalands län. Fall förekom främst i de östra delarna utmed Mälaren och Östersjön.
TBE-smittan finns i stora delar av landet, från Skåne i söder till nordligaste Uppland och södrar Dalarna i norr.
Vilka behöver vaccineras?
• De som vistas i nära och långdragen kontakt med naturen i Stockholms län eller Sörmlandskusten. Om seglarfamiljer, husvagnsägare eller svampplockare vill vaccineras bör detta utföras.
• Besökare som vistas under veckolånga perioder på Åland, på landbygd i de Baltiska staterna eller Ryssland landsbygd under fästingsäsong.
• Vandrare i östra delen av Österrike.

Borrelia
Orsakas av en bakterie som finns i fästingens mag-tarmkanal. Det dröjer oftast två dygn eller mer från det fästingen bitit sig fast till dess Borreliabakterier överförs till den bitne.
Vanligaste symptomet är ett hudutslag som uppkommer en till fyra veckor på bettstället, en rodnad större än en femkrona som breder ut sig.
Vid en konstaterad Borrelia infektion ska man alltid behandlas med antibiotika för att förhindra att Borreliabakterien sprider sig vidare i kroppen.

Utlandsresa

Vi kan hjälpa till med information och reseråd för varje enskilt land, och vi kan ge de vanligaste vaccinerna inför din utlandsresa.
Socialstyrelsen anser att alla invånare i Sverige bör skyddas mot stelkramp, difteri och polio. Din resa ökar inte risken nämnvärt, men passa på att se över ditt vaccinationsskydd i god tid före planerad resa.

Pneumocockvaccination

SVETSAR DU I JOBBET - DÅ KAN DU BEHÖVA VACCINERAS –
Pneumococker är en bakterie som kan orsaka lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. För de flesta är dessa helt ofarliga infektioner som lätt behandlas och botas med antibiotika.
Dock finns det vissa riskgrupper som kan bli svårt sjuka av denna bakterie och därför finns det ett vaccin som kan erbjudas vissa riskgrupper.
Är man äldre än 65 år eller har en lungsjukdom som exempelvis astma eller KOL bör man vaccinera sig.
Nya studier visar även att svetsare som utsatts för metallrök löper ökad risk att insjukna i allvarlig lunginflammation orsakad av denna bakterie och därför kan nu Stegeholmshälsan erbjuda denna yrkesgrupp pneumocockvaccination.
Vaccinet heter Pneumovax och ges som en injektion i muskel eller under huden. Dosen kan upprepas en gång efter 5 år. Den kan tas tillsammans med andra vacciner som tex mot influensa.

Stelkramp och Difteri

... bör förnyas 20 år efter grundvaccinationen.

Polio

Grundvaccinationen besår av tre doser och en fjärde efter 5 år. Behovet av ytterligare dos är inte fastställt.